Studieområdet informationssystem

Informatik och systemvetenskap, tidigare också ADB, är de vanliga namnen på universitetsinstitutioner som studerar det som kallas informationssystem (IS), vilket betyder människor och informationsteknik i samverkan. Studieobjektet är alla slags tillämpningar av informations- och kommunikationsteknik. Området är brett och tvärvetenskapligt. Exempel:

  • IT-system, IT-applikationer, IT-infrastrukturer
  • Utveckling/förändring av IT inklusive olika typer av hjälpmedel (metoder, modeller, rollfördelning mm)
  • Användning av IT i verksamhetskontexter
  • Människor i professionella och icke professionella sammanhang, såsom utvecklare och användare av IT
  • Den ömsesidiga påverkan mellan IT och individer, organisationer och samhälle
  • Förutsättningar för och effekter av design respektive bruk av IT

En grundläggande dimension av IS-forskning är att systemisk förståelse eftersträvas för klargörande av relationer mellan olika företeelser. En viktig strävan är att undvika reduktionistiska studier av IT-artefakter.

Förhållande mellan vetenskap och praktik

IS-forskning har ett nära förhållande mellan teori och praktik, där teori- och annan kunskapsutveckling skall bidra till praktikens utveckling och till goda effekter i design och bruka av information och kommunikationsteknik. Det finns ett intresse för såväl lokala praktiker som makrostrukturer och betoningen ligger på praktisk- och empirinära studier.

Bakgrund om informationssystem i Sverige

Börje Langefors arbetade under åren 1967-1980 på KTH där han också blev Sveriges första professor i informationsbehandling, automatisk databehandling (ADB). Han var tongivande när det gällde framväxten av ADB som ett eget universitetsämne, vilket senare har kommit att utvecklas till det ämne som idag vanligen benämns som informatik. Ämnet var förut mer tekniskt betonat, men pekar idag särskilt på användarens betydelse vid databehandling liksom behovet av en teoretisk överbyggnad vid utveckling av informationssystem.